Ett favoritkort från Uppsala 1903, men inte ser
man det här från tåget?
Läkarnas Läns
Lasarett gör entré
På
vår sida om sjukhusens tidiga historia framgår att det
var munkar, nunnor och präster som stod för den samhälliga
vården, medan de flesta sjuka fram till 1600-talet var
hänvisade till ortens kloka kvinnor och kloka gubbar.
Fältskärer och barberare hade lärt de rätta greppen i de
många krigen, och hjälpte säkert till vid olycksfall och
skador. Ännu på 1600 talet slut fanns det bara trettio
läkare i Sverige, och de verkade i första hand vid hovet,
hos köpmän och de beställda. Kirurgin var ett hantverk något
som vid denna tid ej räknades till medicinen, utan läkarna
använde i första hand apotekens mediciner och olika kurer.
Samtidigt blev hälsotillståndet särskilt i rikets städer
helt katastrofalt. Krig, missväxt och epidemier gjorde sitt
till, och supande och fattigdom sitt. Och de nya tiderna
krävde inte bara friska soldater, utan också friska
hantverkare. Ett också ekonomiskt motiv av effektiv
hälsovård växer långsamt fram, och accelererar när industrin
bryter igenom. Vi tecknar här historien fram till de första
länslasaretten.
Missnöjd med dålig
tillgång i städerna
beslöt Gustaf II Adolf
att förlägga "stads-hospital
i städerna Falun,
Kalmar, Göteborg,
Hudiksvall, Jönköping,
Norrköping, Nyköping,
Skara, Stockholm,
Västervik och Örebro."
Den tidens oljekälla,
koppargruvan sköttes
noga. Sårade arbetare
togs till kyrkan, och
just här inrättades det
första hospitalet för
akut sjuka.
Läkar-bristen var svår
och Hyrläkare
fanns ej att tillgå. Det
fanns bara en
medicinstudent i Sverige
ännu 1657.
Men detta skulle nu
ändras. Olof Rudbeck,
som läst medicin i
Leyden tog med sig nya
grepp för att få fart på
medicinarutbildningen,
och byggde 1662 till en
kupol i detta Uppsalas
äldsta universitetshus
(1622). Här utfördes
offentliga
obduktioner för 200
åskådare.
Svåra tider,
missväxt, krig och farsoter
berättigar rubriken. Pest tog
20.000 liv bara i
Stockholm. Men Uppsala
blir först med en
läkarklinik med två
sängplatser 1717, ett "Nosocomium"
nära ärkebiskopens hus.
Värst av farsoterna var
"fransosen",
d.v.s. de veneriska
sjukdomarna vilka gick
hårt åt städer och
soldater. Gränsstaden
Kalmar fick Sveriges
första infektionssjukhus
1754. Läkarna ledde nu
utvecklingen och det
fanns nu 140 läkare och
150 kirurger.
Efter långa strider och
den tidens bingolotto
(bl.a. skatt på
spelkort) lyckades
läkarkåren till slut få
till stånd ett
nationellt sjukhus, med
dr Acrel som kirurg och
dr Bäck som
medicin-läkare. Efter några år
hade man 44 sängar
och Serafimerlasarettet inledde en nya
era.
Efter en tid av nya
besvärligheter insåg
riksdagen hösten 1765
"att Kongl. Zeraphimer
Ordens Lazaret inte
ensamt kunde klara
sjukhusvården i hela
riket" och så lossnade
ketchupen ur flaskan när
fler och fler län fick
råd att starta egna
lasarett.
Som synes var
vårdtiderna långa, i
Halmstad ren långvård, i
Stockholm snarare sex
veckor.
Ur R Wavrinsky, 1906
Nr
Lasarett
Invigt
Sängar
Antal pat
1
Upsala akad sjh
1741
10
25
2
Serafimerlasarettet
1752
45
353
3
Växjö
1762
4
69
4
Gävle
1767
12
14
5
Lund
1768
8
24
6
Nyköping
1773
30
40
7
Filipstad
1773
6
?
8
Karlstad
1775
20
?
9
Falun
1776
6
31
10
Kristianstad
1776
4
20
11
Sundsvall
1776
2
11
12
Kalmar
1776
5
30
13
Jönköping
1776
6
30
14
Västerås
1776
14
24
15
Södertälje
1777
8
49
16
Halmstad
1780
10
10
17
Örebro
1781
6
?
Varför ordet Lasarett?
Kort: Svenska
sjukhuset i Betlehem
Begreppet lasarett
uppkom under korstågen
från de sjukhus som
hörde till orden St
Lazarus. Ursprungligen
fanns det ett
sjukhus i Jerusalem
för spetälska vigt till
detta helgon. Det
användes i Sverige först
för att särskilja dessa
sjukhus från hospitalen,
som skötte de obotligt
sjuka och sinnessjuka.
I sjukhuslagen 1940 kom
det istället att
beteckna sjukhus med mer
än 50 platser. Sjukhus
med färre kallades för
sjukstuga. Vissa sjukhus
i storstäderna kallades
aldrig lasarett.
Numera betecknas alla
som sjukhus, men
lasarettsnamnet lever
kvar på många orter av
vana.
Följ vår växande samling vykort från
sjukvården. Obs allt i rött är länkar. Varje besökare kan se de levande sjukhusen Bronsmedlem (fritt) och Silvermedlem ser allt! Läs om
medlemskap
Det är viktigt för läsaren att förstå
att innehållet på sajten inte på något sätt skall ersätta råd och behandling från din
läkare eller vården, utan skall ses som allmän information som ej skall ligga till grund
för egna ändringar i sådana råd och behandling. Det kan inte
uteslutas att felaktiga uppgifter kan förekomma på webbplatsen p.g.a.
tekniska fel eller andra omständigheter. Användning av publicerade
uppgifter sker på eget ansvar.
När man använder SmärtGuiden skall man också acceptera våra villkor,
senast ändrade 05-10-31.
I annat fall ombedes man lämna hemsidorna och ej använda dess material i
någon form. Allt material på sajten är upphovsrättskyddat och får ej
spridas eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller
webbsidor, utan skriftligt tillstånd. du får dock under vissa
förutsättningar göra kopior för eget bruk enligt villkoren.
Webbplatsen finansieras för tillfället som en del av Smärtspecialistmottagningens verksamhet,
utan annonsering eller bidrag. Det utesluter inte att sådan
finansiering kan ske i framtiden.
SmärtGuiden är också en periodisk tidskrift och därmed
undantagen PUL. URN:NBN:se-2005-1.
Ansvarig läkare är Björn Bragée, specialist i smärtlindring,
specialist i anestesi och intensivvård.
Adress: Smärtguiden, Medect AB Banérgatan 23, 115 22 Stockholm.
Bidra gärna med
synpunkter här. För att undvika spam ger vi vår epostadress som
bild:
Läs mer om säkerhet och cookies på
denna sida, och om vår
geotrust-certifikat
här.
Vi följer medicinsk etik och regler för
den internationella kvalitetssäkring som Hon Code medför.
Läs mer och verifiera denna viktiga kvalitetssäkring
här.
The material presented within SmartGuiden.se is in no way meant to be a substitute for professional medical care
or attention by a qualified practitioner. It is important that users with health problems consult their doctor.
If you have any questions or concerns about your condition you should consult a doctor before starting any treatment.
The material cannot and should not be used as basis for a diagnosis or choosing a treatment.
KS damm 60-tal 