| diagnoser | FORUM | sök läkare| PRESS

 Muskelvärk

 RehabILitering

 KRIS o KATASTROF

 DINA RÄTTIGHETER!

 Ad lib  "efter behaG"

 SJUKHUS - VYKORT

ANNONSER

Obs vi har ej inflytande över vilka annonser som visas

ISSN 1652-9375

URN:NBN:se-2005-1

Vi använder endast "sessionscookies"

som tas bort när du lämnar hemsidan

Läs om cookies och säkerhet här

Vi följer  HONcode regler för pålitliga hemsidor inom hälso-området  Verifiera här

Vi följer också

EU:s regler

och är utvärderade

av Socialstyrelsen

Läs också våra

etiska regler

Här slutar Internet »

När skall man remittera till smärtspecialist?

(publicerad i Med Vetenskap nr1-2003)

Det är förmodligen ett par miljoner vuxna svenskar som har smärta utan tillfredställande behandlingslindring. De flesta har muskuloskeletal smärta som ryggsmärta, fibromyalgi och likartade diagnoser. Jämte depression, som ofta är relaterad till smärta, är dessa smärtdiagnoser de ojämförligt viktigaste i den eldstorm av sjukskrivningar vi nu skall släcka. Faktum är också att smärtlindring var en avgörande fråga när prioriteringsutredningens riktlinjer antogs i riksdagen.^* Så när skall smärtdoktorn till handa?

Redan 1994 slog Socialstyrelsen ¹ fast att ”husläkaren har en avgörande roll vid utredning och behandling av långdragna smärttillstånd, genom att anlägga en helhetssyn, ge kontinuitet och samordna de föreslagna åtgärderna.” Men man betonade också att ”det är väsentligt att remittera till specialistbedömning inom högst cirka tre månader om ej framgång nåtts i behandlingen”. Och det stämmer ju bra med den senare, nu gällande, nationella vårdgarantin^*.  Socialstyrelsen angav ej specifikt vilken typ av specialister som skall anlitas, men behovet av mer algologiskt inriktade insatser uppskattades till ”betydande grupper” hos de 44% av befolkningen som haft betydande smärta i mer än 6 månader och de 7% som hade stort vårdbehov^*.  Så behovet av smärtspecialistbedömningar tycks ojämförligt mycket större än tillgången. Danderyds smärtlindringsklinik menar till exempel att var tjugonde person i upptagningsområdet är lämpliga patienter för smärtenheten^*. Det finns bara cirka 100 kliniskt verksamma algologer med specialiteten smärtlindring ojämnt spridda över Sverige, och de klarar ingalunda 10.000 bedömningar var. Så frågan kvarstår, när skall smärtdoktorn till handa?

Dessvärre är det ytterst få smärtenheter som ger publicitet åt sina remitteringsregler, men Karolinska Sjukhuset är ett undantag^*. Man anger att visuell smärtskattning hos cancerpatienter överstigande 7/10 vid upprepade tillfällen skall föranleda kontakt med smärtsektionen för omedelbar insats, och att patienter med kroniska icke-cancerelaterade smärtor skall ha remiss inom 3 månader ”om smärta och livskvalitet ej förbättrats”.

Efter 20 år i branschen, både offentligt och privat dristar jag mig till några personliga synpunkter kring de vanligaste diagnoserna i avvaktan på att smärtvården byggs ut efter behov. Självklart är valet den remitterandes med ovanstående i bakhuvudet, men…

A. Gör alltid en enkel smärtanalys 

inte minst för att identifiera neurogena inslag (30%) och inleda behandlingar, väl beskrivna i exempelvis läkemedelsboken²

B. Självklar remiss

• Alla barn med kronisk smärta skall ha frikostig remiss till smärtbehandlingsteam^*

• Patienter med behandlingsrefraktär tumörsmärta eller andra i behov av palliativ avancerad smärtlindring vilka dessutom bör påräkna insats inom ett dygn ³

• Vid neuropatisk/neurogen smärta i behov av diagnos eller vid utebliven behandlingseffekt

• Vid behov av anestesiologiska smärtkliniska metoder, exempelvis epidural/spinal läkemedelstillförsel eller sympaticusblockad vid causalgi (crps)

• Inför införande av starka opiater vid icke-cancersmärta^*. Alltid!

• Vid fastställt behov av - och tillgång till - multidisciplinär smärtverksamhet

C. Ej självklar remiss (eller hellre organspecialist)

• Reumatiska sjukdomar, artriter, Sjögrens sjukdom, kollagenoser (reumatologi)

• Svår tensionshuvudvärk, migrän, Hortons sjukdom, spasmtillstånd (neurologi)

• Ryggsmärta, diskbråck, artroser, spinal stenos (ortopedi), osteoporos (ev. medicin)

• Fibromyalgi, CFS, myofasciellt syndrom,  whiplashskador och andra generella smärttillstånd där diagnosen är klar, och där de specifika behandlingsmetoderna inom smärtenhet mera sällan bidrar (rehab, psykolog/kbt)

• Försäkringsbedömningar, rehabiliteringsärenden (rehabklinik)

Vid urspårad morfinbehandling eller tablettmissbruk vid icke-malign smärta (psykiatri)

D. Undantagen som bekräftar regeln

När man kört fast och desperat önskar second opinion.

Lever jag som jag lär – den ultimata testen av varje rådgivande artikel? Åjo, jag remitterar enligt ovan, men mina patienter kommer praktiskt taget alla utan läkarremiss – då jag funnit att egenremissen – patientens eget questionnaire efter föregående information– är en väl så god och utförlig grund för prioritering och dessutom ger väl motiverade och kunniga patienter. 60 % kommer nu genom sådana säkra egenremisser via Internet.
 

/B Bé

Kan kommenteras på läkarforum »

annons:

till webbmaster

+ Tipsa om sajten

: Gör oss till startsida

© Ge ett bidrag till sajten

(07 juni 2008)

annons:

1912  besv. frågor »

375    ämnessidor » 

24 milj. lästa sidor » 

532.000 besök 2005 »

640.000 besök 2006 »

768.000 hittills 2007 »

15627 medlemmar »

Vi finns också på enda godkända mätningen i Sverige - Kia Index, ligger där på cirka 3500 besök i veckan, men då mäts inte våra inloggade, vilket är 5-10 gånger så många. Vårt max från 2007 är 25000 unika besökare i veckan. Du kan få se mycket mer statistik här.

Och - i världsmåttstock  på Internet: