| diagnoser | FORUM | sök läkare| PRESS

 Muskelvärk

 RehabILitering

 KRIS o KATASTROF

 DINA RÄTTIGHETER!

 Ad lib  "efter behaG"

 SJUKHUS - VYKORT

ANNONSER

Obs vi har ej inflytande över vilka annonser som visas

ISSN 1652-9375

URN:NBN:se-2005-1

Vi använder endast "sessionscookies"

som tas bort när du lämnar hemsidan

Läs om cookies och säkerhet här

Vi följer  HONcode regler för pålitliga hemsidor inom hälso-området  Verifiera här

Vi följer också

EU:s regler

och är utvärderade

av Socialstyrelsen

Läs också våra

etiska regler

Här slutar Internet »

PTSD eller snarare PTPD

- posttraumatiskt syndrom

Sammanfattning (av 14 utskriftssidor)

Efter ett svårt trauma sker en rad reaktioner i kroppen, oavsett om man skadats själv, eller varit utsatt eller vittne till livshotande händelse. Det finns ett helt komplex av reaktioner som kan följa när man exempelvis upplevt naturkatastrofer, terrorhandlingar, krig,  allvarliga olyckor eller övergrepp. Man har i allmänhet betraktat detta som en psykiatrisk diagnos, posttraumatisk stress syndrom (PTSD=Post Traumatic Stress Disorder). Eftersom det  också är mycket vanligt med kroppslig smärta vid PTSD vill vi också beskriva de kroppsliga besvären i denna artikel. Många gånger skulle vi hellre kalla detta helvete för PTPD - Post Traumatic Pain Disorder.

I själva verket möter vi nämligen så ofta patienter som utvecklat svåra smärttillstånd, särskilt av allmänt typ, efter trauma att vi anser att det kan finnas en sådan parallelldiagnos, som mer betonar traumats smärtfysiologiska än kroppsliga skada.

Efter att ha varit med om ett trauma är det vid PTSD typiskt att den drabbade har återkommande plötsliga minnesbilder av händelsen (flashbacks), får dålig sömn med mardrömmar och känner sig ofta frånvarande. Det kan påverka den drabbades hela vardagsliv. Samtidig depression, missbruk eller annan ansträngande livssituation ökar risken. Det är inte ovanligt att man får svårt klara arbete, familjeliv och går in i nya kriser som skilsmässor, relationsproblem, familjeproblem och utbrändhet.

De smärtor som uppstår kan vara förstärkta smärtor av andra sjukdomar. Om man redan har knäförslitning kan knäsmärtan öka och bli närmast invalidiserande. Om man har muskelvärk kan den övergå i fullt utblommad fibromyalgi med sensitisering. Men man kan också få helt nya smärtor, då vanligen rätt utbredda och diffusa, som posttraumatisk huvudvärk eller myofasciella smärtor.

Tillbaka upp

Posttraumatic Stress Disorder - English summary

Posttraumatic Stress Disorder, or PTSD, is a disorder that can occur following the experience or witnessing of life-threatening events such as military combat, natural disasters, terrorist incidents, serious accidents, or violent personal assaults like rape. Different pain complaints are common and one often relive the experience through nightmares and flashbacks, have difficulty sleeping, and feel detached or estranged, and these symptoms can be severe enough and last long enough to significantly impair the person's daily life.

The diagnose is complicated by the fact that it frequently occurs in conjunction with related disorders such as depression, substance abuse, problems of memory and cognition, and other problems of physical and mental health, especially pain disorders.

Author Björn Bragée, MD,  specialist in Pain Management

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

Symtom och sjukdomstecken

1. Vanliga mönster efter svåra trauma

Med trauma menar vi här en oväntad eller plötslig händelse som innebär svårt hot mot egen eller annans hälsa. Man kan vara offer i bilolycka, flygkrasch, terrorhandling eller bevittna dödsfall, vara utsatt för våldtäkt eller sexuella övergrepp. Traumats lista är lång och hemsk.

Efter själva olyckan är det en akut fas där man ofta känner sig kaotisk och oorganiserad. De flesta reagerar ganska ändamålsenligt för att rädda sig själva och andra. Andra hamnar i akut oföretagsam chock. I vanliga fall uppstår inte symtomen omedelbart efter traumat utan efter några timmar till dagar, när den akuta chockfasen börjar gå över.  Man kan reagera på många olika sätt, och detta är viktigt att förstå då man ibland får skuldkänslor för att inte vara så välfungerande. Många blir ganska apatiska och avdomnade, en känsla som kan sitta kvar i dagar. På psykiatrispråk kallas detta dissociering.

Efter denna period följer en krisreaktionens andra fas, som kännetecknas av flykt och räddning. Under denna period är det vanligt att man känner fortsatt domning eller förnekande. Det är nu man kan höra den drabbade säga "det har inte hänt", "det måste vara ett misstag", "det är någon annan i hans kläder". Det inträffade återupplevs i tankarna och blixtrar fram som livliga filmscener gång på gång. Ilska, desperation, sorg och hopplöshet är några av de oftast djupa känslor den drabbade har.

Först i nästa återhämtningsfas, någon till några veckor senare får vi en mer trygg reparationsperiod vilket naturligtvis kan  vara lång tid, ofta med stöd från vänner och vården. Under den tid som traumat fortfarande tilldrar sig uppmärksamhet i massmedia eller vänkretsen får man mycket stöd, men när uppmärksamheten avtar kan man känna sig desillusionerad och tom igen.

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

2. Hur PTSD utvecklas

Det är under denna process som en del utvecklar PTSD. Faktum är att var tionde man och var femte kvinna får en del av symtomen under veckorna efter det svåra traumat. Av dessa får trettio procent hela symtombilden.

En del av dessa har dock rätt måttliga symtom, som kan blossa upp vid annan påfrestning, allt från pensionering till insjuknande i andra sjukdomar.

För patienter som utvecklar symptombilden börjar bekymren med "flashbacks" d.v.s. realistiska filmliknande minnesbilder, mardrömmar, påträngande tankar och minnen, känsla av återupplevande, obehag och kroppsliga besvär som provocerar  vid sådant som påminner om traumat. Vågorna från naturkatastrofen tycks slå över en gång på gång på gång.

Man försöker då förstås undvika det som påminner om traumat, har man varit vittne till bankrån slutar man gå på banken, har man suttit i brinnande bil skyr man bensindoften vid mackarna. Det här sker medvetet eller som rent tvång när något påminner om händelsen. Vid ljudet av en dörr som slår igen hoppar man högt och försvinner ur byggnaden då det påminner om kraschen, pistolskottet eller övergreppet.

Något som både den drabbade och omgivningen märker är  psykisk "numbing", d.v.s. en personlighetsförändring med dämpad och återhållen sinnesstämning utan depression, man verkar innesluten i en glasbubbla. Det börjar bli svårt att komma ihåg, man känner sig mer och mer splittrad, och nu är det också vanligt att man får huvudvärk, smärtor i musklerna och om man haft ont tidigare blir denna allt värre.

Man kan också få andra kroppsliga besvär, som psykiskt utlöst förlamning eller känselnedsättning.

Många finner sin nya situation så hopplös att de gör självmordsförsök eller andra rent självdestruktiva handlingar, inklusive djupt missbruk. Bland krigsinvalider och andra med PTSD har man också funnit att sådana helt nya och självföraktande sysselsättningar som tvångsmässiga stölder eller slagsmål kan uppstå.

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

Andra liknande sjukdomar

Man kan naturligtvis ha en bild av utbredd smärta utan att ha haft varit med om denna typ av svåra trauma. Fibromyalgi kan till exempel uppstå efter andra påfrestningar som infektioner eller stress.

Inom psykiatrin finns ett diagnos-system som heter DSM. I detta finner man akut stressyndrom (DESNOS) som en alternativ diagnos, och man skiljer också ut  så kallade dissociativa störningar från PTSD, d.v.s. den  frånvarokänsla som kan uppstå utan extrem psykiskt trauma.

Det är viktigt att man har ett bra grepp och en bra definition av det utlösande traumat för att ställa diagnosen.  Som det står i läkarnas definition (ICD 19) "Patienten måste ha exponerats för en belastande händelse eller situation (endera kort- eller långvarig) av exceptionellt hotande eller katastrofal natur, som mest troligt skulle orsaka allvarlig stress hos de flesta människor". Skälet till att vi betonar detta är att symtomen vid många andra ångestsjukdomar är väldigt lika dem vid PTSD. Det finns både underdiagnostik, så att patienter med sjukdomen misstolkas, och överdiagnostik där även banala stressreaktioner sägs vara PTSD.

Man kanske skall understryka att man lättare kan ha en stressreaktion som inte är ändamålsenlig och leder till  personlighetsförändring efter katastrofupplevelse om man redan innan olycksfallet var i en ömtålig situation eller hade en känslig personlighet.

Det finns också invärtesmedicinska sjukdomar och tillstånd som kan ge liknande symtom. Struma med för mycket sköldkörtelhormon, tumörer med överproduktion av bisköldkörtelhormon, blodtryckshöjande tumör i binjuremärgen, Wilsons sjukdom med felaktig metallomsättning, diabetes eller missbruk kan alla ge mycket uttalade psykiska störningar.

Och inte att förglömma - vanlig depression liknar PTSD i dess tidiga fas.
 
Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

Behandlingar

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

Vad kan jag göra själv?

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

Att söka vård

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

Frågor och svar

Jag var nära att drunkna när jag skulle hjälpa mitt barnbarn som låg på botten. Vi vet inte om det har lett till hjärnskador hos barnet, och jag har mycket tankar kring det som hände, känner som jag gång på gång skall dyka och göra någonting bättre. Jag blir helt störd när jag känner klordoft.  Nu har jag fått mycket mer smärta i min höft, och kan knappt gå, men man säger att röntgen är bra.

mormor, 56 år

Mycket talar för att du trots att du själv inte skadades har utvecklat PTSD, och du bör söka din vanlige läkare och berätta din sjukhistoria som ovan och kanske också få remiss till specialistbehandling.

Jag har diagnosen utbrändhet efter att jag nu varit sjukskriven i nästan tre år. Det började med att man gick förbi mig i jobbet, man talade bakom min rygg och därmed gick jag miste om en bättre tjänst, jag blev trött och fick många infektioner. Är detta något som räknas som arbetsskada, och kan min fibromyalgi bero på detta trauma. Jag har aldrig varit sjuk förr.

dumpad, 36 år

Mobbing har lett till godkänd arbetssjukdom, men det är en komplicerad process där du behöver bra biträde av din fackförening eller juridiskt ombud. Du har levt under stress och det är viktigt vid när man får fibromyalgi. Däremot är det osannolikt att du fått ett klassiskt PTSD syndrom.

Jag var med om en bilolycka där jag kolliderade med  fyra fulla ungdomar som kom rakt emot mig på motorvägen. Trots att jag körde i diket kom deras bil samma väg. Jag fick en rad svåra skador, inklusive spräckt bukspottkörtel och bröstben. Det är snart tio år sedan och jag har inte kunnat arbeta. Jag tänker ofta på olyckan. Det är värre än hur det var efter Bosnienkriget där jag också var med. Det känns som inget utom smärtan betyder någonting alls. Har jag PTSD?

Edward, 60

Det går inte ställa diagnos utan undersökning och samtal, men nog låter din sjukhistoria typisk för PTSD. Det är också typiskt att det finns tidigare erfarenheter från svåra upplevelser. Det är som en särskild klanglåda, som får denna hemska konsert att låta än mer. Sök din vanlige läkare för att få specialisthjälp.

Fler frågor och svar hittar du i Frågebanken.
 

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.
 

En patient berättar

Det var utomlands. Vi åkte i en buss i bergen, och den föll över ett stup. Min pappa dog, och min syster skadades. Jag kommer inte ihåg allt, men tänker nästan jämt på olyckan, och varför jag inte skadades lika. Efter några dagar fick jag ont i nacken, och jag kom till sjukhus direkt efter olyckan i samma ambulans som mitt barn. Man fann min dotter 20 meter från bussen, hon föll ur ett fönster, men slog sig inte. Jag kommer ihåg att jag stod där med hennes leksaker och tänkte hon var död.

När jag kom till Sverige sökte jag läkare igen som sade att det var Whiplash, och jag fick en krage och sjukgymnastik. Jag gick i det i flera år. Vi hade en kiosk, som vi fick sälja, så nu är jag arbetslös och sjukskriven.

Ingen behandling har hjälpt, men jag behöver alltid sömnmedicin. Man har försökt med antidepressiva medel, men jag mår mest illa av dem. Ingen har förklarat varför jag har ont.

Jag kan inte gå förbi en bensinstation och känna lukten, då får jag panik. Jag kan plötsligt bli bara kallsvettig, och ha svårt att andas bara jag hör ett ljud, eller kommer att tänka på det som hände.

Det strålar ut i armarna, särskilt på höger sida. Jag vet inte vad jag skall göra. Nästan allt gör ont nuförtiden, jag kan inte sova, och jag får ingen hjälp.

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

Definition

Det finns således en "manual", en handbok för psykiatriska diagnoser, där läkarna kan samla kriterier tills en viss symtombild resulterar i en trolig diagnos. För PTSD gäller i denna DSM-manual att

þ A. Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden

• personen skall ha upplevt, bevittnat eller konfronterats med en händelse eller en serie av händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet. 
• Personen skall ha reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck.
• Hos barn kan detta ta sig uttryck i upprört eller helt förvirrat beteende.

Vanliga svåra upplevelser såsom att förlora arbete, skilsmässa etc. räknas inte som extremt trauma och leder inte till PTSD.

þ B. Efter den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen på ett eller flera av följande sätt:

¨ återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder, tankar eller sinnesintryck relaterade till händelsen. Hos små barn kan sådana minnen från traumat ta sig uttryck i återkommande lekar.

¨ återkommande mardrömmar om händelsen.  Hos barn kan mardrömmar förekomma utan att innehållet klart uttrycker händelsen.

¨ handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar på nytt (en känsla av att återuppleva händelsen, illusioner, hallucinationer och så kallat dissociativa flashbackupplevelser, även sådana som inträffar vid uppvaknandet eller under drogpåverkan). Hos små barn kan traumaspecifika återupprepade handlingar förekomma.

¨ intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. Detta kallas ofta "triggers", då det triggar eller utlöser reaktionen.

þ C.  Detta är reaktioner som kan beskrivas som personlighets-förändring, och bland annat innebär ständigt undvikande av stimuli som associeras med traumat och allmänt nedsatt själslig vitalitet (som inte funnits före traumat) enligt tre eller fler av följande kriterier:

¨ aktivt undvikande av tankar, känslor, eller samtal som förknippas med traumat

¨ aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av traumat

¨ oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen

¨ klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter

¨ känsla av likgiltighet eller främlingskap inför andra människor

¨ begränsade affekter (till exempel oförmåga att känna kärlek)

¨ känsla av att sakna framtid (till exempel inga särskilda förväntningar på yrkeskarriär, äktenskap, barn eller på att få leva och åldras som andra)

D-kriteriet

þ D. Ibland kallar man denna symtomgrupp för "arousal", d.v.s. beroende på att kroppens varningssystem och sympatiska nervsystem är överaktivt. Det innebär ihållande symtom på överspändhet (som inte funnits före traumat), vilket indikeras av två eller fler av följande kriterier:

¨ svårt att somna eller orolig sömn

¨ irritabilitet eller vredesutbrott

¨ koncentrationssvårigheter

¨ överdriven vaksamhet

¨ lättskrämdhet

þ E. Störningen (enligt kriterium B, C och D) har varat i mer än 1 månad.

þ F. Störningen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

Det är således en ganska komplicerad och grannlaga process att ställa diagnosen på ett korrekt sätt.

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

Kroppslokal och drabbat system

PTSD är ett helt symtomkomplex, ett fullfjädrat SYNDROM, som drabbar den skadade både kroppsligt, själsligt och socialt. Individen som lider av PTSD har en del gemensamt med andra grupper som lider av stressrelaterade sjukdomar, nämligen att förmågan att höja stresshormonet cortisol vid påfrestningar är nedsatt, och att kronisk trötthet och kroppsliga besvär är mer vanliga.

Det som å andra sidan skiljer PTSD från övriga stressrelaterade tillstånd är de plågsamma minnesbilderna, personlighetsförändringarna, samt överaktiviteten av det sympatiska nervsystemet.

En del av hjärnan som har betydelse för minnets normala funktion, hippocampus, är påverkat så länge sjukdomen består, och det är svårt att lära sig nya saker på grund av att koncentrationsförmågan är påverkad.  Vidare är höger hjärnhalva överaktiv, och tinninglobernas aktivitet är ökad, medan pannlobernas aktivitet är minskad.

Ett annat hjärncentrum som också är förändrat vid smärta, amygdala, får också ändrad aktivitet. Det är samma centrum som man tror aktiverar och koordinerar kroppens flykt-reflex vid fara.

Det räcker inte med detta, utan det finns också förändringar i andra psykofysiologiska mönster, som överaktivitet i sympatiska nervsystemet, ökad känslighet i stress-reflexerna och sömnstörningar.

Det gör att det normala skyddet mot stress och påverkan inte fungerar som man önskar. Många av de hormoner som hjälper till i stressförsvaret och smärtförsvaret blir förändrade, till exempel tycks sköldkörteln blir överaktiv, binjurebarkshormonet kortison alltför lågt och de verkliga stressmarkörerna adrenalin och noradrenalin för höga i blodet.

Så trots att man inte varit utsatt själv för någon skada kan man efter en tid ha en hel kaskad av fel och störningar i sin hormonproduktion, sina muskler och i nervsystemet. Ett av de mer intressanta fynden är att man tycks få förhöjda nivåer naturliga morfinliknande ämnen, endorfiner. Alla de här förändringarna är faktiskt de motsatta mot dem man ser vid depression, och om man har både depression och PTSD så verkar det som kroppen i huvudsak reagerar med hormonförändringar som hos patienter med depression.

Man kan såleds inte se PTSD som enbart en psykologisk reaktion utan i högsta grad med tydliga tecken på störd funktion i kroppens neurobiologi och fysiologi.

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

Tillhörande symtom

• Återupplevande av traumat (psykiskt oftast)
• Avtrubbning mot omvärlden
• Minnessvårigheter
• Minnesförlust
• Trötthet
• Irritabel colon
• Muskelsmärtor
• Emotionell labilitet
• Svettningar
• Koncentrationssvårigheter
• Sömnstörningar
• Mardrömmar
• Flashbacks
• Störningar i autonoma nervsystemet
• Huvudvärk
• Darrningar
• Hjärtklappning
• Illamående
• Klumpkänsla i halsen

En anledning till att man  mest bekymrat sig om de psykiska följderna av PTSD är nog att den här typen av hot och trauma så ofta också följs av andra psykiska bekymmer. Fyra av fem har andra samtidiga rätt svåra sådana tillstånd, som alkoholberoende (52%), depression (48%) och  tablett eller narkotikaberoende (34%). Hos kvinnor är det mest bekymmer med depression, fobier och alkoholmissbruk.

Problemlistan kan förlängas med de svåra effekter som den drabbade får i vardagslivet. I länder med krigserfarenheter ser man hur veteranerna får stora bekymmer i sina sociala relationer, det är väsentligt vanligare med skilsmässor, arbetslöshet och kriminalitet hos dem som har PTSD, exempelvis har detta visats för Vietnamveteraner med sjukdomen.

Minst uppmärksamhet är nog de rent kroppsliga besvären där allmänna symtom som huvudvärk, magbesvär och ökad infektionskänslighet dominerar. Men också andra smärttillstånd kan uppstå, som smärtor i bröstkorgen, musklerna och yrsel.

Ofta söker man då sin husläkare, och kanske sätter man inte besvären i samband med en olycka eller övergrepp för många år sedan, särskilt inte om man inte själv skadades, utan mest var utsatt för hotet.

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

Utlösande moment

Posttraumatiska störningar, däribland PTSD har uppmärksammats allt mer de senaste åren både bland behandlare och i massmedia. I Sverige har man uppmärksammat komplicerade störningar hos människor som överlevt stora olyckor och hos människor som kommit hit som flyktingar efter krigsupplevelser av olika slag. Liknande symtom har noterats hos personer som varit med om sexuella övergrepp.

När PTSD begreppet kom tänkte man i första hand på krigsskador och krigsupplevelser. Första gången diagnosen nämndes var 1980, men  man hade sedan länge beskrivit reaktionerna på extrema hot och trauma, särskilt under krig. Forskaren Kardiner fick således redan  inför andra världskriget  i uppdrag av USAs regering att utreda psykiska skadeverkningar av det kommande kriget.

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

Förekomst

Såväl svenska som internationella studier talar för att 20-30 % av de som exponeras för ett uttalat trauma kommer att drabbas av traumarelaterad psykisk sjuklighet, oftast i form av PTSD.

Minst 1-2 % av befolkningen riskerar att någon gång under livet utveckla PTSD, antingen som ett övergående tillstånd eller med risk för kronisk sjukdom.

Det finns många skäl till att sjukligheten ökar. Terrordåd och naturkatastrofer är frekventa, och ett komplicerat samhälle med masstransporter medför återkommande svåra och stora traumatiska händelser. Samtidigt är naturligtvis krig och krigsliknande händelser något som föder flest offer. Utländska undersökningar på grupper som gjort FN-tjänst i konfliktområden uppger att fem procent av de som tjänstgjort i utlandsstyrka har känningar av PTSD.
 

I befolkningsgrupper där PTSD är vanligt som invandrargrupper från krigsområden har man uppmärksammat en ökad förekomst av problem hos barnen. Detta är naturligt med tanke på att det kan innebära stora påfrestningar för barn och ungdomar att en förälder har PTSD. Det är därför av central betydelse att vid PTSD även uppmärksamma de anhörigas situation.

PTSD förekommer framförallt hos flyktingar och människor som har varit utsatta för eller bevittnat våldsbrott, krig eller katastrofer. I Sverige räknar man med att ungefär 0,3 % av den svenska befolkningen har PTSD, bland vissa flyktinggrupper är 20-30% drabbade. Detta innebär att det förmodligen finns tiotusentals fall i Sverige, av vilka flertalet sannolikt varken har fått diagnos eller behandling.

Amerikansk statistik uppskattar att 7,8% av invånarna kommer att drabbas av PTSD under livet, dubbelt så ofta hos kvinnor jämfört med män. Under ett givet år utsätts cirka 60% av männen och 50% av kvinnorna för åtminstone ett större trauma, men bara en tjugondel får PTSD. De vanligaste trauman som man uppger är våldtäkter, krigserfarenheter, och övergrepp i barndomen. Mer än hälften av vietnamsoldaterna har haft "allvarliga stress sjukdomar". I de senare krigen som Gulfkriget har hela 8 % utvecklat hela syndromet.

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

Orsak och ärftlighet

PTSD är ett av de få psykiatriska sjukdomstillstånden där den utlösande faktorn är helt känd. Detta beror på sättet att definiera PTSD.

Vi har redan beskrivet många situationer som kan utlösa sjukdomen. Att reagera starkt på denna typ av händelser är normalt. Det är när symtomen blir så allvarliga och långvariga att de förorsakar ett kraftigt försämrat fungerande socialt och yrkesmässigt och ett kliniskt lidande, som den normala reaktionen kan ha utvecklats till PTSD. Många olika faktorer kan bidra till utvecklingen av PTSD förutom traumat i sig.

Andra faktorer kan ha en skyddande verkan. Detta gäller både faktorer inom och utom individen. Symtomen kan vara både skrämmande och till synes obegripliga, och ofta är de mycket sammansatta, både kroppsliga och psykiska. Komplexiteten hos symtomen är stor och varierar även mycket mellan olika individer som haft likartade upplevelser. God jagstyrka och impulskontroll är skyddande liksom att individen har en känsla av sammanhang.

Finns ångeststörningar i släkten är risken större att man drabbas av PTSD. PTSD kan även drabba barn. De visar i sådana fall ofta upp DAMP-liknande symptom och är mer rastlösa och oroliga än vuxna.

Hur ställs diagnosen?

Man bedömer först och främst de drabbade efter de diagnoskriterier som vi gått igenom ovan. För diagnosen är patientens egen berättelse central.

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

Hur utreds tillståndet?

Genom läkarundersökning, och genomgång av diagnoskriterier. Det finns också ett flertal särskilda frågeformulär som kan användas.

En kroppsundersökning kombinerad med bedömning av patientens mentala och neurologiska status ingår i utredningen. Dessutom kontrolleras blodvärde (Hb), blodsocker, fritt T-4, TSH, gamma-GT, ALP, serumkalium, serumcalcium, serumkreatinin m fl analyser.
 

Röntgen och laboratorieprover

Röntgen blir sällan eller aldrig av nöden, möjligen vid misstanke om hjärnsjukdom. För diagnosen är patientens egen berättelse central. En kroppsundersökning kombinerad med bedömning av patientens mentala och neurologiska status ingår i utredningen. Dessutom kontrolleras blodvärden enligt föregående punkt.

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

Mer om behandling

Tillbaka upp                  Angiv källa www.smartguiden.se  vid citat.

Mer om mediciner

Komplikationer

Sjukdomen är i sig ytterst allvarlig, och förenad med risk för även dödlig utgång, i självmord eller i hjärtkomplikationer.  Det finns vetenskapliga studier som anger att PTSD är vanligare hos personer med hjärtproblem, magproblem eller smärtor i muskler och skelett. Det finns också flera studier som anger att PTSD i sig leder till försämrad hälsa vad avser hjärta och kärl, som kärlkramp eller högt blodtryck. I en ganska färsk undersökning har man jämfört vietnamveteraner med och utan PTSD och funnit ospecifika EKG förändringar, ledningsförändringar och hjärtinfarkttecken hos de förra. Samtidigt får man vara lite försiktig i tolkningen då det gällde personer med mycket svår PTSD, och det är inte säkert att detta gäller alla, och kvinnor studerades av naturliga skäl inte i samma omfattning.

Man har också funnit muskelsmärtor bland brandmän med PTSD.

Prognos - hur är sjukdomsförloppet?

Forskning/Framtid

Diagnossidorna

Denna sida är öppen för alla. Andra diagnossidor har olika nivåer av tillgänglighet beroende på medlemskap, men kan alltid läsas utan kostnad tillfälligt.
Läs mer om medlemskap

För alla

Sammanfattning
English Summary

"Bronsnivå"

Symtom och sjukdomstecken
Andra liknande sjukdomar
Behandlingar
Vad kan jag göra själv?
Att söka vård
Frågor och svar

"Silvernivå"

En patient berättar
Definition
Kroppslokal och drabbat system
Tillhörande symtom
Utlösande moment
Förekomst
Orsak och ärftlighet
Hur ställs diagnosen?
Hur utreds tillståndet?
Röntgen och labbprover
Vad händer i kroppen?
Mer om behandling
Mer om mediciner
Komplikationer
Prognos - hur är sjukdomsförloppet?
Forskning/Framtid
Patientorganisationer och resurser
Läsa mer själv - böcker
Länkar på Internet
Patientinformation att skriva ut (PDF)
Vårdprogram för läkare (inkl PDF)

Referenser

För inloggade silvermedlemmar

Du som är silvermedlem får ställa frågor till läkaren för endast 50:-, och har också tillgång till all information på sajten.