| diagnoser | FORUM | sök läkare| PRESS

 Muskelvärk

 RehabILitering

 KRIS o KATASTROF

 DINA RÄTTIGHETER!

 Ad lib  "efter behaG"

 SJUKHUS - VYKORT

ANNONSER

Obs vi har ej inflytande över vilka annonser som visas

ISSN 1652-9375

URN:NBN:se-2005-1

Vi använder endast "sessionscookies"

som tas bort när du lämnar hemsidan

Läs om cookies och säkerhet här

Vi följer  HONcode regler för pålitliga hemsidor inom hälso-området  Verifiera här

Vi följer också

EU:s regler

och är utvärderade

av Socialstyrelsen

Läs också våra

etiska regler

Här slutar Internet »

Fakta om sjukskrivningar och ett ode om Försäkringskassekampanj om "fusk"

En kall vind i samhället

En miljon människor i Sverige går utan arbete, 550.000 av dem är förtidspensionärer och 300.000 sjukskrivna. (FK ref) De flesta av dessa har ont eller är deprimerade. Då slår staten till med en kampanj som förlöjligar sjukskrivna och talar om fusk. Till en kostnad av 17 miljoner per år till 2008.

I en av försäkringskassan betald Tv snutt har en bisarr figur stått och sagt att  han måste vara sjukskriven för han har fel stjärntecken.  Det är den bild arbetsmarknadsministern Hans Karlsson, Generaldirektören Curt Malmborg och sjukvårdsministern Ylva Johansson vill mana fram av de svagaste och sjukaste.  I en annan annons talas öppet om fusk, och man måste fråga sig vad detta ger för resultat bland dem som redan möter misstro, förakt för de svaga och kränkningar. Vi vet. Patienterna på smärtforum har ställt frågan i en seriös enkätundersökning med 1208 svarande. De blir kränkta och vill att kampanjen dras in.

I själva verket är orsaken till de ökade sjukskrivningarna helt andra, nämligen ett hårdnande arbetsklimat och nästan obefintliga resurser för rehabilitering och hjälp. Det är det debatten borde handla om.

Del 1 Problemet

Två av tre sjukskrivna p.g.a. smärta i kropp och själ

Två av tre långtidssjukskrivna är det för att de har smärta i själ eller kropp.  Bland diagnoserna på psykisk sjukdom är depressioner (12,6 procentenheter) samt stressreaktioner och ångestsyndrom (14,7 procentenheter) de största sjukdomsgrupperna, och de har ökat konstant senaste femton åren, medan antalet med diagnoser som psykos och liknande ej ändrats. Var tredje sjukskriven kvinna är deprimerad. Detta är sjukdomar som inte syns på utsidan, som knappast syns i prover eller på röntgen. Det är en grupp av patienter som långt innan läkare bekräftat nedsatt arbetsförmåga varit utsatta för skepsis och rena kränkningar av detta skäl.

Den största diagnosgruppen är fortfarande olika smärttillstånd i rörelseorganen. Sjukdomar i muskler och skelett omfattar tillsammans 33 procent. Övriga fysiska diagnoser som hjärtsjukdomar, hudsjukdomar o.s.v.  står för resterande tredjedel av alla sjukskrivningar. Även bland dessa finns många med smärta.

Det är vetenskapligt belagt att många av de allra svåraste smärttillstånden, med extrem ömhet, stelhet och överkänslighet för till och med vanlig beröring uppstår i överretade omkopplingsstationer i ryggmärg och hjärna.

Det kan idag undersökas med sofistikerade metoder och dissektion på försöksdjur, men inte med röntgen eller laboratorieprover. Det syns alltså inte på utsidan eller med vanliga undersökningsmetoder. För utvärdering av försäkringsintygen fordras att handläggaren och försäkringsläkare inser att sådan, utbredd smärta bäst beskrives av ..... patienten.

Diagnosen utbrändhet, som delvis i medierna kommit att symboliserat den kraftiga utvecklingen av sjukskrivningarna, har minskat sin andel sedan 1999 från 2,1 procent till 1,5 procent! 

Det är alltså fysisk smärta, ångest och nedstämdhet som orsakar funktionsnedsättningen, inte psykisk insufficiens eller latmasken. Ett krävande arbetsliv och stressbelastning är viktiga utlösande faktorer. 

Och dessa drabbade vill arbeta! I flera undersökningar har man konstaterat att mellan 60 och 90% uppger att de gärna tar arbeten som de klarar av. Hela 16% kan återgå i sitt vanliga arbete om de får möjlighet påverka arbetssituationen.

Men Försäkringskassan påstår att smärtpatienter fuskar

Försäkringskassan gör en stor poäng i sin kampanj av att många av de sjukskrivna visserligen kan vara sjuka men vilan försämrar dem. Hälften skall tillbaka i arbete, det är målet 2008, och den viktigaste faktorn är att folk har fel attityd. Titta på din granne om han är sjuk på riktigt, eller är han kanske bara sjukskriven för att han inte känner sig sedd på jobbet, som en av rollfigurerna i tv-sketcherna sade. Försäkringsläkare kan ordagrant i TV till och med påstå att alla vet att många inte är sjuka på riktigt.

Och detta trots att man i en egen rapport i februari slagit fast "Det svar som kan ges efter genomfört projekt kan sammanfattas: Med de metoder och den definition av fusk som använts i projektet (se här) går det inte att belägga att det finns omfattande fusk med sjukpenningförsäkringen. Snarare visar undersökningens resultat att förhållandet är det motsatta det vill säga att det inte finns ett omfattande fusk med sjukpenningförsäkringen. Fusk kan därmed inte vara en förklaring till den kraftiga ökningen av sjukskrivningarna."

Man påstår såldes att det finns en attitydförändring i samhället, men har hittills inte lagt fram några belägg i vilka attityder som förändrats. När man till slut gör sin undersökning våren 2005 visar den som sagt att attityden istället är att man VILL arbeta, men anser sig får vänta länge på åtgärder, inte får stöd och inte får vård.

En av smärtforums patienter, Siv Kjellén intervjuas i TV1 och berättar hur kränkta många patienter är. Av 1200 patienter i en enkät uppgav 85 % att de kände sig kränkta, medan 2 % ansåg kampanjen bra.

Det faktum att 1139 medborgare gör en skrivelse till försäkringskassan om att de känner sig kränkta av den kampanj som pågår bemöts av avdelningschefen Siwert Gårdestig på försäkringskassan som till journalisten Anna Larsson säger att han har läst protestbrevet men inte har några planer att be om ursäkt för budskapet i kampanjen. – "Vi kränker ingen. Vi vänder oss inte alls till dem som skrivit det här brevet. De har förvrängt eller övertolkat budskapet", säger Siwert Gårdestig till SFT. Siwert Gårdestig hävdar bestämt att man inte på något ställe i kampanjen talar om fusk och menar att detta är ett missförstånd, (trots att kampanjen tydligt jämför sjukskrivningar med fusk i kortspel).

Det finns, som journalisten påpekar inga bevis för att de ökade sjukskrivningarna skulle bero på att attityden till sjukskrivningar har förändrats. Men trots detta fortsätter alltså försäkringskassan på den linjen. – Attityden till sjukskrivningar har ändrats över tiden. Vi kan se att sjukskrivningar i dag används till sådant som det inte ska användas till, säger Siwert Gårdestig.  Denne fick dock till slut besväret att besvara smärtpatienternas skrivelse och ge en lam ursäkt.

Hur sköter Försäkringskassan sin egen rehab?

Men dom andra - dom fuskar väl ändå? Läs mer här!

RFV ger fel bild

Med några raska kryss i rutor tycks sjukligheten alltså minskat, vilken underbar metod!

Men.............. av 75.000 nya sjukpensionärer tillkommer då metoden för rehabilitering med kryss i rutan ofrånkomligen leder till detta, och antalet kvinnor som får lämna arbetsmarknaden med dålig sjukersättning i form av sjukpension (som kallas sjukersättning eller aktivitetsersättning) ökar med skrämmande 7,6%. Och den andelen ökar mycket!

Så vad vi ser är helt enkelt att i brist på annat sjukpensionerar man 45 personer varje arbetad timme på försäkringskassan året runt. I april 2005 uppgick antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning till 546.813 personer. En del av dem har ersättning på deltid. Omräknat till heltid motsvarar det mer än 463 000 personer.  Så sjukpensionerna (som det nu vackert istället heter sjuk och aktivitetsersättningarna) bara ökar och ökar.

Är det inte ett härligt system där man inte längre räknas som långtidssjuk när man är sjukpensionär, och RFV kan föras ut dig ur den skamliga sjukstatistiken och in i passivitetens grå rum, långt från aktiv rehabilitering och hjälp!

Administrativ talang ses som bästa vårdmetoden, ett kryss i rutan lille vän, inte sjukgymnastik, terapi och mediciner.

För en otroligt låg andel, mindre än 10% av de försäkrade deltar aktivt i rehabilitering. Totalt fick 17 156 personer av dessa hundratusentals sjukskrivna rehabiliteringspenning under april.  Mycket färre får medicinsk rehabilitering, bara 2 % får träffa smärtspecialist.  Och den "rehab" som dessa 17 56 personer får är i allmänhet att man får arbetsträna utan lön, men med  sjukpeng.

Misslyckande sa myndigheten

DEL 2 LÖSNINGEN

Man behöver inte leta så långt bort för att finns lösningen, i själva verket beskriver den myndighet som har ansvaret själv det hela mycket bra. Man har till exempel gjort en ambitiös studie på RFV över vad som hjälper folk tillbaka i arbete....

Vid adekvat smärtrehabilitering kan   samhällsvinsten långsiktigt beräknas till drygt 5 miljoner kronor i minskade sjukförsäkringskostnader (till en vårdkostnad av högst 50 000 kronor) för varje medelålders långvarigt sjukskriven som kunde återföras till heltidsarbete fram till sin ålderspension. Läkare har otillräckliga kunskaper och negativa attityder Dokumenterade fakta som de ovan redovisade visar klart att många smärtsjuka tillhör prioriteringsgrupp I och II enligt de av Sveriges riksdag beslutade prioriteringsriktlinjerna. De borde alltså prioriteras, men de prioriteras icke.

Och pengar att starta med finns det redan i försäkringen! Det finns inte många fakta som så förvånar så mycket som det som det att sjukförsäkringen går med vinst, år ut och år in.

De senaste 10 åren med drygt 60 miljarder kronor, 2003 årsplus ligger på över 13 miljarder. 13000 miljoner som slussas över från försäkringen till andra statsutgifter.

Rehab är rätta vägen, men samhället lägger ned smärtrehab!

Långvarigt (kroniskt) smärtsjuka utgör ett särskilt problem; de omfattar cirka 15 procent av befolkningen.

Dessa patienter har fem gånger högre vårdkonsumtion än befolkningen i övrigt. Och sjukdomarna kan vara mycket invalidiserande. Långvarigt smärtsjuka mår sämst (upplevd hälsorelaterad livskvalitet) av alla patienter i vården En diagnos som är vanlig bland de sjukskrivna är fibromyalgi, med allmän smärta, ömhet och stelhet. Många fibromyalgipatienter har stort vårdbehov och söker läkare upp till tio gånger per år. Att inte kunna leva upp till arbetslivets krav och bli betraktad som arbetsovillig är ytterligare en svår stigmatisering.

Samhällets kostnader för långvariga smärttillstånd är tre gånger högre än för t ex reumatoid artrit, artros och osteoporos  Dåliga kunskaper i dagens sjukvård med ofta bagatelliserande och nedvärderande attityder bidrar till ytterligare kränkningar som smärtläkaren Jan Lidbeck i Helsingborg skriver.  Bara kostnaderna för sjukskrivningar på grund av ryggvärk ligger på över fyra miljarder årligen (RFV, 2002).

Slutklämmen: Hur kan man låta rehabpengar frysa inne?

Samtidigt som denna kampanj pågår där fusk och attityder påstås vara grundfelet kan man i regeringens budgetproposition utläsa allvarlig kritik mot Försäkringskassan för att man trots extra pengar inte nått sina mål på rehabiliteringsområdet.

Man kan också utläsa att man två år i rad haft möjlighet att disponera stora pengar (1,9 resp. 1,8 miljarder kronor) på samverkan med andra aktörer t ex hälso- och sjukvården. Under 2003 användes 33% av dessa pengar och prognosen för 2004 är strax under 50%. Flera år har vi också sett att man inte utnyttjat hela anslaget för köp av rehabiliteringstjänster.

Förre ministern Anders Sundström föreslår att arbetsmarknadens parter startar ny typ av försäkring. Han påvisar att en satsning på rehabilitering kan minska antalet långtidssjukskrivna med 50 000 personer. Kostnaderna för sjukförsäkringen skulle minska med minst 4 miljarder kronor om året och de framtida kostnaderna för förtidspensioner med 30 miljarder. Trots det vill regeringen inte betala för rehabiliteringen. Det är dags att införa en ny rehabiliteringsförsäkring som arbetsmarknadens parter ansvarar för, föreslår således förra statsrådet Anders Sundström. Vi är mer än tveksamma till lösningen som innebär att arbetslösa ställs i strykklass, och den synen delar vi med läkarförbundet som vill att alla skall ha rätt till jämställd vård, men Sundströms bakgrundsbeskrivning är ju intressant.

De sammanlagda kostnaderna för sjukskrivningarna beräknas uppgå till svindlande 122 miljarder kronor. Trots att det totala antalet sjukskrivningar har minskat något, är andelen långtidssjukskrivna fortfarande 85 procent av samtliga sjukskrivna eller 221 000 personer. Över hälften av dessa har varit sjukskrivna i mer än ett år.

Hela 69 procent av alla som har deltagit i rehabilitering återfår arbetsförmågan helt eller delvis. Resultatet bekräftas av andra aktuella utvärderingar. En forskargrupp vid Karolinska institutet och Mitthögskolan har undersökt effekterna av ett rehabiliteringsprogram för hjärtpatienter. Flera år efter rehabiliteringens slut visar det sig att deltagarnas risk för återfall i långtidssjukskrivning hade minskat med 58 procent. Risken för att de skulle avlida i hjärt- och kärlsjukdomar var hela 85 procent lägre än för en kontrollgrupp som fått normal eftervård. Enligt andra studier börjar omkring 80 procent av deltagarna i rehabiliteringen på nytt att arbeta.

En helt ny undersökning från Mitthögskolan visar att även kortare förebyggande program ger goda resultat för patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Deltagarna hade två år efter avslutat program avsevärt förbättrat sin livsstil jämfört med en obehandlad referensgrupp. De hade fått bättre fysisk kondition, minskade stressupplevelser och mindre depressions- och ångestkänslor.

Det finns dock effektiva behandlingar mot denna typ av smärta, där både fysiska och psykosociala faktorer kartläggs och behandlas. Sjukskrivningarna för dem som får behandling minskar med 50 procent.

Men bara 16 procent av de långtidssjukskrivna med rygg- eller nackbesvär har genomgått rehabilitering. Smärtklinikerna behandlar en så liten del av de människor som är i behov av hjälp att resultaten är en droppe i havet.

Det står utom allt tvivel att rehabilitering är lönsamt. Med en försiktig beräkning skulle rehabilitering av drygt 100 000 långtidssjukskrivna återföra minst hälften av dem till arbete. Då skulle de årliga sjukförsäkringskostnaderna minska med minst 4 miljarder kronor. Dessutom skulle de framtida kostnaderna för förtidspension minska med minst 30 miljarder kronor.

Totalt uppgår pensionsskulden för samtliga förtidspensionärer till 640 miljarder kronor, vilket motsvarar 86 procent av årets statsbudget. Skulden har ökat med 180 miljarder kronor de senaste två åren.

Bara var tredje långtidssjukskriven anser att deras arbetsgivare vidtagit åtgärder som syftar till att få tillbaka dem i arbete. Och bara en av tio uppger att försäkringskassan påbörjat eller genomfört en utredning om arbetslivsinriktad rehabilitering.

Det är hög tid att pröva nya vägar. Varför inte ta en seriös diskussion om att låta fack och arbetsgivare ta över huvudansvaret för rehabiliteringen i form av en partsägd rehabiliteringsförsäkring, som garanterar samtliga anställda rätt till en kvalificerad rehabilitering frågar således Anders Sundström som  nu lämnat ministertiden för Vdposten i Folksam. Svaret är naturligtvis att varför införa en ny försäkring för bara anställda, när vi har ett gemensamt ansvar för alla.

Om man vill ha mer snömos kan man läsa den gemensamma och obegripligt okonkreta drapa som landstingförbund, läkarsällskap m.fl skrivit som debattartikel.

Själva har vi en annan modell, men huvuddragen är desamma. Vi föreslår att de tre huvudmännen. försäkringskassan, landstinget och kommunen slås ihop till en gemensam organisation, som kan styras av privata, statliga eller andra intressen med en gemensam hälsopeng som bas. En allmän hälsoförsäkring som övervakas, men ej styrs av staten. Dit är det måhända långt, och till dess gäller att nuvarande myndigheter tar sitt ansvar för rehabilitering istället för att göra patienterna till syndabockar.

Enda trösten i denna soppan är möjligen att nye generaldirektören Curt Malmborg i alla fall erkänner att det finns ett problem.

Hur stort det är, och att det är hans egen myndighet som står bakom detta elände är inte lätt att erkänna.

annons:

till webbmaster

+ Tipsa om sajten

: Gör oss till startsida

© Ge ett bidrag till sajten

(07 juni 2008)

annons:

1912  besv. frågor »

375    ämnessidor » 

24 milj. lästa sidor » 

532.000 besök 2005 »

640.000 besök 2006 »

768.000 hittills 2007 »

15627 medlemmar »

Vi finns också på enda godkända mätningen i Sverige - Kia Index, ligger där på cirka 3500 besök i veckan, men då mäts inte våra inloggade, vilket är 5-10 gånger så många. Vårt max från 2007 är 25000 unika besökare i veckan. Du kan få se mycket mer statistik här.

Och - i världsmåttstock  på Internet: